Alla dessa saker man borde...

Jag borde fortsätta att gå igenom min inkorg och svara på mail och jag borde gå ut och ägna mig åt fysträning med hästarna som inte är i den form som de borde vara. Efter flera dagar av duktighet så tar jag dock paus. Jag tänker i stället "nyårskortsöva" med mina djur - Helt onyttigt men superskojigt.

Utmaningen i år är att få hela familjen, såväl två- som fyrbenta, att gruppera sig snyggt tillsammans utan fasthållning inför det årliga nyårskortet. Kan låta busenkelt men med en hund som gärna jagar katt, med en lånehäst som gärna jagar hund och med tre hästar som lätt blir uttråkade av att stå stilla utan att någon människa samtidigt verkar ge dem sin uppmärksamhet så finns det lite att öva på! Om jag dessutom behöver träna min sambo på något sätt inför detta har jag ännu ingen aning om ;-)

Ny dag, ny stämningsbild...

... eller inte.

Datorn i dag igen? Ja, är det inte likt så säg!

Stämningsbild för dagen

Bild tagen med en usel mobilkamera föreställande min dator ;-) Huj vad jag ligger efter med min administration så stackars dator får nog dras med mig ett antal timmar till ikväll...

Nystart igen

Jaha, då sitter jag här på nytt och undrar var tiden tog vägen. Ett par intensiva veckor med fantastiska hästar, trevliga människor och en hel del jobb är till ända. Äntligen är alltså träningsgrupperna för Piet Bakker igång och jag ser fram emot att följa ekipagens utveckling under de kommande två åren.

Min egen verksamhet har kommit lite i skymundan nu en tid. Det är t.ex. svårt att hinna svara på mail när man tillbringar största delen av dygnen inhyst på en ridanläggning utan tillgång till datorer och andra administrativa verktyg. Jag önskar verkligen att vi på sikt kan flytta hem kurserna till vår egen gård istället! Vissa saker är dock väldigt bekväma när man hyr in sig -Cattis på Johannesbergs fenomenala matlagning till exempel. Nåväl, nu är det kursledigt några veckor så en nystart av mina egna aktiviteter utlovas inom kort.

Jag har även gjort en nystart av bloggandet om Lusen. Nu finns hans bravader att följa i en särskild dagbok som främst är till för de närmaste kring honom. Lämna ett meddelande om du vill ha tillgång till den bloggen så ordnar jag det.

Med förhoppning om att november blir både en bra hästtränings- och bloggmånad. På återhörande!
/Carolina

Roligt med kreativa djur

Jag satt nyss och läste min tidning i allsköns ro när det helt plötsligt dök upp en hund som resolut tog tidningen ifrån mig, sprang ut på gården med den för att sedan glatt svansviftande komma in med den till mig. Brukar man bli belönad för att bära in morgontidningen i huset så varför inte hämta tidningar där man ser dem ;-) Lite spännande att vovve kopplat att det som ger utdelning är att komma utifrån med tidningen. Kanske dags för lite stimuluskontroll på tidningshämtandet.

Ponnyridning på Lusen

Jag har inte riktigt tagit mig tid att blogga om Lusen på ett tag så här kommer en kort uppdatering. Uppsittningsövningarna övergick långsamt till att jag satte mig ner på hans rygg och detta övergick efter några dagar till att han började kånka runt på mig i rörelse. Just nu är det lite av "ponnyridning" här på gården - Walter leder runt Lusen och jag sitter uppe på ryggen och försöker ta över ett kommando i taget. Han startar och stoppar ganska bra för mina röstkommandon men det är även dags att träna in skänklar och tygeltryck från ryggen. Allt medan min tålmodige sambo går med som ett stöd till Lusen i fall att han behöver lite extra förklaring om vad den märkliga människan på ryggen vill egentligen. Hittills har allt gått väldigt lugnt tillväga. Eftersom Lusen är en väldigt sniffande lite pålle så har han såklart luktat in mina ben och fötter som hänger efter sidorna på honom. Som tur är verkar inte doften ha skrämt honom allt för mycket ;-) så hittills har vi klarat oss helt från bakslag i träningen...

Min och Lusens helg

En trevlig helg är till ända. Jag hann visserligen inte ens hälften av vad jag hade tänkt mig men bara att känna sig pigg och kry var en njutning.

Jag har börjat hänga på mage över ryggen på Lusen och det går bättre och bättre. Även pysslandet vid stolen, som ska leda till själva uppsittningen, går frammåt. Han är nu näst intill oberörd när jag lägger mitt ben över ryggen på honom så det ligger inte långt borta att börja sitta på honom. I går kom Lusens matte med en smarrig hembakad äppelkaka och hälsade på. Jag var lite rädd för att hon skulle tycka att vi går lite för långsamt frammåt men hon verkade nöjd så här långt - Kul! Mycket roligt att få involvera henne i träningen lite också. Jag gissar att det inte blir ett lika stort steg att börja rida på sin unghäst om man som hästägare varit med en del under inridningsresans gång.