En liten lägesrapport

Våren är äntligen här och detta var förhoppningsvis den sista i raden av helger med BARA administration som vi har på ett tag. Å vad jag längtar efter att få gå in i min klickerträningsbubbla igen och ägna gårdens djur (och min sambo) den tid de verkligen förtjänar. Hoppet om en lagom balans i vardagen lever!

Allt skulle kännas riktigt bra just nu om det inte vore för det stundande avskedet i veckan av gårdens ålderman, vår lilla ponny Dust. Vi har visserligen under det senaste året varit medvetna om att ålderskrämporna snart tagit ut sin rätt och därför redan mentalt ställt in oss på detta. Ändå blir sorgen påtaglig nu när beslutet väl är fattat. Jag vet trots allt att det bara är själviskt att låta honom få leva vidare eftersom han då skulle behöva genomlida både jobbiga och smärtsamma behandlingar samt antagligen tackla av även mentalt pga av alla fysiska problem han fått. Faktum kvarstår att jag verkligen kommer att sakna att ha min coola och vänliga lilla vän hos mig.